Nationalkapitalism

by bernt & torsten

I takt med att regeringar med nationalistiska eller auktoritära tendenser stärker sitt grepp om ekonomin, ser vi en växande förväntan på att företag ska vara lojala mot staten snarare än marknaden eller sina kunder. Detta uttrycks genom ökade tullar och sanktioner som används för att styra företag, samt politiska påtryckningar mot företag som anses gå emot regeringen. Statlig intervention används allt mer för att peka ut vinnare och förlorare inom ekonomin, snarare än att låta marknadskrafterna avgöra.

Denna form av nationalkapitalism tar sig också uttryck genom sociala medieplattformar, som i allt högre grad spelar en nyckelroll i både den ekonomiska och politiska sfären. Dessa plattformar utvecklas till "allt-i-ett"-ekosystem där användarna inte bara kommunicerar, utan även genomför transaktioner, betalar räkningar och interagerar med samhället i stort. Det innebär att de blir centrala aktörer i ett system där gränserna mellan privat och statlig kontroll suddas ut.

En social medieplattform har tillgång till en enorm mängd information om sina användare – deras åsikter, kärleksliv, ekonomi, matvanor, vänskapsrelationer och konsumtionsmönster. Genom noggrann övervakning kan dessa plattformar anpassa diskussioner och innehåll så att de överensstämmer med statens linje. Besvärliga användare kan få sina konton avstängda, sina tillgångar frysta och möjligheten att kommunicera begränsad. Därmed blir plattformarna inte bara en kanal för fri kommunikation, utan också ett verktyg för kontroll och styrning av samhället.

En tydlig signal på denna förändring är hur regeringar angriper tillsynsmyndigheter som reglerar och övervakar affärsintressen. När konsumentskyddsmyndigheter och konkurrensmyndigheter försvagas eller tas bort, öppnas dörren för att sociala medieplattformar ska kunna expandera till nya områden. Det är inte osannolikt att vi inom en snar framtid kommer att se dessa plattformar integrera banktjänster och finansiella överföringar i sin verksamhet. Det skulle ge dem en ännu större makt över människors ekonomiska liv och ytterligare minska möjligheten till självständiga ekonomiska val.

Denna utveckling gynnar regeringar som vill behålla kontrollen över informationsflödet och där lojalitet snarare än marknadsekonomi blir den styrande principen. Genom att sociala medier blir alltmer integrerade i den ekonomiska infrastrukturen, skapas en situation där de kan användas för att belöna lojalitet och straffa opposition. Detta är en farlig väg som leder bort från fria marknader och demokratiska principer, mot en mer centraliserad och kontrollerad ekonomi där staten och dess utvalda företag har den yttersta makten.

Framtiden kommer att avgöras av hur vi hanterar denna utveckling. Ska vi låta teknologin och digitala plattformar bli verktyg för statlig kontroll, eller ska vi kräva regleringar som skyddar individens frihet och marknadens dynamik? En sak är säker – vi måste vara vaksamma på hur gränsen mellan stat, företag och individ suddas ut, och vilka konsekvenser det får för demokratin och den ekonomiska friheten.