Social Climate Tech News

Wed 28 09 2022
Image

Vi behöver ett räddningsuppdrag för att rädda planeten jorden

by bernt & torsten

Årets toppkris startade när Ryssland invaderade Ukraina. Konsekvenserna har varit livshotande för miljoner, inklusive flyktingar som flyr över Europa. Sanktionerna mot rysk export av fossila bränslen har orsakat en energikris som har gjort att européer oroar sig för att hålla sig varma kommande vinter. Blockeringen av ukrainsk spannmålsexport förväntas förvärra torkan och orsaka svält i Sahel.

Samtidigt fortsätter klimat- och hållbarhetskrisen att stadigt driva vår planet mot en skarp klippa. Den 19 juli upplevde Storbritannien sin varmaste dag någonsin med temperaturer som steg över 40 grader Celsius. Det ledde till stora störningar. Den aug. 8 hade Seoul den värsta nederbörden på över ett sekel som slog ut elnäten, sänkte tunnelbanan, översvämmade många hem och dödade 14 människor.

Och listan över klimatrelaterade katastrofer fortsätter. Samtidigt, enligt FN, har torkan ökat med mer än en tredjedel detta århundrade och påverkar för närvarande stora delar av Afrika, Europa och Kina. Klimatrelaterade katastrofer stör och påverkar livet för miljontals människor allvarligt. Det är svårt att föreställa sig vad mer som behövs för att övertyga världsledare om att denna akuta kris behöver alla händer på däck omedelbart.

För några veckor sedan undertecknade USA:s president Joe Biden Inflation Reduction Act – den mest betydelsefulla del av klimatlagstiftningen som någonsin antagits av USA. Det lägger cirka 370 miljarder dollar på klimatåtgärder. World Resources Institute räknar med att man sätter USA:s mål att minska utsläppen med 50-52 procent till 2030 inom räckhåll. Om man tittar på vad som står i lagförslaget och vad som inte är det – det är en kompromiss.

Lagförslaget satsar hårt på ren energiteknik, till stor del genom skattelättnader som uppmuntrar inhemsk teknikutveckling och produktion, men sätter inget pris på kol. Elfordonssubventioner riktar sig bara till inhemsk produktion, vilket missgynnar koreanska biltillverkare. Utsläppen per capita kommer fortfarande att vara mycket högre än i Indien, även efter en utsläppsminskning på 50 procent. Dessutom kommer avsaknaden av nya pengar för att uppfylla de åtaganden som gjorts mot utvecklingsländerna fortfarande att vara utestående. Även om det hyllas av klimatförkämpar i USA, finns det några påfallande utelämnanden och negativa bieffekter ur ett internationellt perspektiv. Kort sagt, IRA är ett nödvändigt, men långt ifrån tillräckligt steg i rätt riktning.

Vad vi verkligen behöver är ett räddningsuppdrag för att rädda planeten jorden. Och lösningarna ligger precis framför oss.

Att driva tidigare Coal Alliance-medlemmar i Asien är kanske den viktigaste delen av klimatkampen. Att fasa ut kol i Asien så snabbt som möjligt är avgörande för att förhindra att den globala medeltemperaturen når 1,5 grader Celsius över förindustriella nivåer. Tyvärr leder kriget i Ukraina och den konsekventa energikrisen till ett återupplivande av kolsektorn med rekordvinster för en liten grupp stora kolgruveföretag.

Detta har fått FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att kalla vinsterna i fossilbränslesektorn som “omoraliska” och “överdrivna” och att kräva oväntade skatter. Ledande länder i PPCA som Storbritannien och Kanada letar efter koreanskt stöd för att övertyga asiatiska partnerländer att påskynda omställningen av ren energi och gå bort från kol.

Tills vidare möter frågan allvarliga motvindar. De mest positiva nyheterna kan potentiellt komma från ett nytt initiativ, Just Energy Transition Partnership. JETP ledde till ett avtal som tillkännagavs vid COP26 på cirka 8 miljarder dollar för Sydafrika för att påskynda övergången från kol. Flera asiatiska länder som Indien, Indonesien och Vietnam vill säkra en liknande affär på COP27. Tills vidare innebär höga kolpriser svåra diskussioner.

Lite mer positiva nyheter relaterar till minskningen av metanutsläppen i Association of Southeast Asian Nations länder. Efter det internationella åtagandet att minska metan som leddes av USA vid COP26, gick Korea med på att leda och stödja sådana åtgärder för ASEAN-regionen. Vid FN:s generalförsamling i New York denna månad åtog sig Sydkoreas president Yoon Sukyeol starkt stöd från Korea för internationella åtgärder för att uppnå koldioxidneutralitet och för att gröna Koreas officiella utvecklingsbistånd, eller ODA. Korea har en utmärkt position att leda strävan mot koldioxidneutralitet i Asien.

Anpassning till klimatförändringar i Afrika och små ö-utvecklingsstater förväntas bli nummer 1 på COP27 i Egypten i november. Medlemsländer i Global Green Growth Institute som Fiji, Vanuatu, Rwanda, Senegal, Burkina Faso och fler kommer att peka på bristen på klimatfinansiering som lagts på bordet av utvecklade länder för att klara åtagandet på 100 miljarder dollar. Det har också blivit tydligt att den summan inte är i närheten av tillräckligt för att möta behoven hos utsatta länder att bygga motståndskraft, skapa gröna jobb och möta ungdomarnas ambitioner om en hållbar framtid.

Många utvecklade länder som Storbritannien, Danmark och andra kanske prioriterar anpassning i utsatta länder för sina ODA-resurser, men finansieringsanpassning är fortfarande underbetonad i de finansiella flödena kopplade till klimatet. Att förlita sig enbart på ODA-resurser kommer inte att förändra detta. Att hitta sätt att mobilisera gröna investeringar för anpassningsprojekt i utsatta länder, som involverar den privata sektorn, särskilt – men inte uteslutande – Afrika och små ö-utvecklingsstater i Stilla havet och Karibien, är en klar prioritet för kommande år. Även om dessa länder inte orsakade klimatkrisen och förtjänar stöd, representerar de också en enorm potential för grön tillväxt och kommersiellt attraktiva investeringar. Grönt offentligt utvecklingsbistånd kan och bör riktas in här, samtidigt som den privata sektorn kan komma med.

Amazonas har en kritisk klimatreglerande roll som en massiv kolsänka, men nu släpper den ut mer CO2 än den kan lagra på grund av avskogning, ofta genom förbränning. Tropiska skogar som Amazonas är också skattkistor av biologisk mångfald och den primära källan till försörjning för ursprungsbefolkningar. Tyvärr är avskogningen i Amazonas fortfarande på den högsta nivån någonsin. Nyheter, särskilt från Brasilien, är fortfarande dystra – med tillkännagivanden om nya motorvägar genom viktiga delar av den återstående skogen. Innovativa lösningar är nyckeln här. Colombias nya president, Gustavo Petro, krävde till exempel ett byte av skuld mot natur för att hjälpa Colombia att skydda sina skogsresurser. Skuld-för-natur-swappar är finansiella transaktioner där en del av en utvecklingsnations utlandsskuld efterskänks i utbyte mot lokala investeringar i miljövårdsåtgärder.

GGGI utvecklar en stor skuld-för-natur-swap värd 800 miljoner USD för Ecuador, och det här alternativet undersöks även för flera andra länder. Detta och andra initiativ kommer att vara nyckeln till att rädda Amazonas och vi måste alla stå tillsammans för att säkerställa dess överlevnad.

Världen är allvarligt oförberedd på att hantera klimatförändringarnas effekter vi redan står inför. Ändå finns livskraftiga lösningar för grön tillväxt tillgängliga. Dessa kommer att kräva internationell solidaritet, men kommer också att erbjuda affärsmöjligheter och skapa gröna jobb. Vi måste agera nu för att leverera vår potential och säkra framtiden för denna och nästa generationer.

Share: