Social Climate Tech News

Fri 10 06 2022
Image

Kommer en robot att ta ditt jobb?

by bernt & torsten

Det går inte att förneka det: Artificiell intelligens, robotar och automation är här för att stanna, och de har redan en kraftfull inverkan på den globala ekonomin. Vid sidan av de rent positiva framtidsvisionerna har dessa teknologier också gett vika för några dystopiska scenarier: Kommer AI och automation att ta över alla framtida jobb?

Kommer alla inkomster att flyta till rika robotägare? Behöver vi ett universellt basinkomstsystem för att mata massor av arbetslösa arbetare? Även denna text, och andra typer av skrifter, skulle kunna skrivas med en elegant maskininlärningsalgoritm i framtiden. Åh nej, stoppa innovationen!

Kommer artificiell intelligens att få ett slut på den traditionella arbetsmarknaden? Trots den kraftfulla inverkan denna berättelse har på ekonomisk politik, tyder modern ekonomisk teori på att det är den tekniska stagnationen och mediokra innovationer som arbetsmarknaderna bör vara rädda för – inte högeffektiv teknik.

Dessa farhågor är rimliga, men de är inget nytt under solen. Redan under den industriella revolutionens tid protesterade en grupp arbetare som kallas ludditer mot mekaniserad tillverkning inom textilindustrin. Ludditernas budskap var tydligt: ​​teknisk förändring orsakar arbetslöshet och bör motstås. Den här berättelsen och rädslan för att robotar ska ta över jobb har blomstrat gång på gång, särskilt under ekonomiska nedgångar.

Ändå har den ekonomiska historien visat att ludditerna har fel: Ny teknik ledde till tillväxt i produktivitet och inkomst, vilket skapade efterfrågan på nya typer av varor, tjänster och jobb. För närvarande håller de flesta arbetare i väst sina händer sysselsatta med uppgifter som inte ens fanns på 1800-talet.

Siffror från arbetsmarknaden och nationalräkenskaperna motsäger också ludditernas argument: Idag är arbetslöshetsnivåerna i västvärlden inte högre än vad de var innan automatiseringens början och andelen av nationalinkomsten som går till arbetskraft har i stort sett varit konstant under det senaste århundradet – även om teknisk innovation långt ifrån har stannat av sedan ludditrörelsen.

Men kan vi vara säkra på att ekonomisk tillväxt och strukturomvandling alltid kommer att skapa nya jobb? Tänk om vi lyckas utveckla artificiell allmän intelligens – en AI med människoliknande intelligens – som kommer att göra mänskliga arbetare föråldrade för gott? För att besvara dessa frågor måste vi vända oss till modern ekonomisk teori och de historiska mönstren för tekniska sysselsättningseffekter.

Massförlust av jobb till automatisering: Är det möjligt?

Arbetsmetoderna förblev i stort sett oförändrade i tusentals år fram till den industriella revolutionen. Människor designade enkla enheter och förbättrade befintliga för att öka arbetseffektiviteten och produktionen, men det var inte förrän den industriella revolutionen och den tidiga mekaniseringen som vi upplevde massutbyte av mänskligt arbete.

Historiskt sett var jobben som ersattes av automatisering enkla och repetitiva och krävde inga hantverksfärdigheter eller människoliknande förmåga, som kreativitet. Mekanisering befriade arbetare från enkla tillverkningsuppgifter och förde dem in i tjänsteekonomin, där den primära insatsen är själva arbetet. Och nu, med tillkomsten av mänskliga lösningar som drivs av AI och djupinlärning, riskerar detta arbete att bli överflödigt.

I det vildaste AI-huvudscenariot kan vi föreställa oss att kunskapsarbetaren, som samlar in data, analyserar den och förser ledningen med de bästa lösningarna, nu är ersatt av en algoritm som varken klagar på arbetsbelastningen eller ber om löneförhöjning.

Genom att livnära sig på dess framgång växer AI i makt och ledningen blir dess nästa offer. Affärsbeslut baseras nu på data och de AI-patenterade lösningarna är skalbara. I detta scenario kommer ägandet av AI:n att framstå som den enda faktorn av betydelse. Alla andra är överflödiga i ekonomin.

Säkert, ingen vill att detta scenario ska bli verklighet, förutom de få privilegierade. Vilka strukturella förändringar skulle då behöva genomföras för att undvika de skadliga effekterna av dessa nya tekniker?

Hur påverkar AI framtida jobb och marknaden?

En färsk artikel belyser denna fråga med ett intressant nytt ramverk. I traditionella teoretiska modeller är teknologin bara en multiplikator som gör arbetskraft eller kapitalinsatser mer effektiva. Sådana modeller kan inte fånga de verkliga effekterna av automatisering och förändringarna i uppgiftens sammansättning. I modellen består ekonomisk produktion av ett kontinuum av olika uppgifter, där vissa utförs av människor och andra av maskiner. Teknisk innovation gör inte bara arbetet mer effektivt; den ersätter människor med maskiner i vissa jobb och skapar i vissa fall helt nya jobb.

Inom detta ramverk har att ersätta arbetskraft med maskiner två olika effekter. Den första är förskjutningseffekten: att ersätta människor med maskiner minskar sysselsättningsnivåerna. Den andra är produktivitetseffekten: automatisering ökar produktiviteten och sänker kostnaderna, vilket gör det möjligt för producenten att utöka produktionen. Detta kommer att öka efterfrågan på arbetskraft i uppgifter som ännu inte är automatiserade, vilket i sin tur har en positiv effekt på sysselsättningen. Den slutliga effekten på sysselsättningen beror på vilken av de två effekterna som dominerar.

Här är ett exempel som visar hur dessa två olika effekter fungerar i praktiken: Anta att det finns en biltillverkare som sysselsätter tio arbetare på produktionslinjen och tio personer i administrativa uppgifter som försäljning, marknadsföring, FoU och ledning. Företaget bestämmer sig för att ersätta de tio personerna på produktionslinjen med robotar. Detta sänker sysselsättningen med tio personer på grund av undanträngningseffekten.

Därefter visar det sig att dessa robotar är mycket effektivare än mänskligt arbete. Produktionskostnaden minskar avsevärt och företaget fördubblar sin produktion. Nu måste man anställa ytterligare tio personer för de administrativa uppgifterna som inte är automatiserade. Sammanfattningsvis finns det ingen effekt på den totala sysselsättningen. Automatisering skapade inte massarbetslöshet inom biltillverkningssektorn, men kompetenssammansättningen förändrades.

Modellen tyder på att teknisk automatisering som är betydligt effektivare än mänskligt arbete har positiva effekter på sysselsättningen på grund av produktivitetseffekten. Därför finns det ingen anledning att frukta det.

Tjänsterobotar och framtidens arbete

Tvärtom, rapportens författares farhågor är spridningen av teknologier som bara utlöser en mindre produktivitetseffekt men som har enorma undanträngningseffekter. Sådana tekniker ersätter många mänskliga uppgifter men ger bara smärre förbättringar av produktiviteten. Utifrån detta bör arbetsmarknaderna inte vara rädda för revolutionära innovationer utan frukta spridningen av mediokra innovationer.

Överdriven automatisering och massteknologisk arbetslöshet

Att ersätta mänsklig arbetskraft kan vara optimalt för ett enskilt företag att sänka kostnaderna. Det är dock troligt att ideologiska faktorer, brist på kunskap eller dålig ekonomisk politik kommer att få företag att automatisera alltför mycket. Detta leder till ineffektiv användning av so-so-teknologier, där undanträngningseffekten dominerar och kan ge negativa externa effekter – ett ekonomiskt koncept som beskriver de oförklarade effekterna av ekonomisk aktivitet på en tredje part – i detta fall samhället.

Den observerade förlusten av arbetstillfällen inom tillverkningssektorn, som har utlöst olika ekonomiska, sociala och politiska problem, är i huvudsak ett symptom på överdriven automatisering. Dessa jobb har utsatts för robotar mer än vad som är optimalt. Istället för överdriven robotisering borde resurserna ha allokerats i en helt annan riktning, som att utveckla hållbara energilösningar. Klimatförändringar och ökande ekonomisk ojämlikhet är de negativa effekterna av detta misstag.

Det finns en risk att artificiell intelligens är en so-so-teknik:

För närvarande används AI för att automatisera många enkla uppgifter, som människor redan är ganska bra på. Mönsterigenkänning, som ansiktsigenkänning, är ett bra exempel: den mänskliga felfrekvensen är ofta så låg att en maskininlärningsalgoritm inte kommer att ge några större förbättringar. Kundtjänst är ett annat exempel på obetydliga produktivitetsvinster som tillskrivs implementeringen av teknik: Många människor inom kundsupport har ersatts av chatbots som inte kan svara på de flesta icke-konventionella problem.

Industrirobotar och framtidens arbete

Om vi ​​inte utvecklar allmän AI som resulterar i radikala produktivitetsvinster, kommer AI sannolikt att ha en negativ effekt på den totala sysselsättningen på grund av förskjutningseffekter. Dessutom kommer det att skapa nya problem relaterade till integritet, konkurrens och beteendemanipulation. Detta argument är motsatsen till det rådande narrativet, som säger att mycket effektiv, människoliknande allmän AI har de värsta effekterna på sysselsättningen.

Share: